tisdag 30 december 2014

Tänka sig! Vilka tankar!

Dessutom när det närmar sig den sista dagen på året...

Jag vet att det är tradition att vara en hel hop på nyårsafton. Äta gott, umgås och skratta!
Minns när jag var yngre och min mamma levde... Då var det en stark tradition att vi och två familjer till träffades. Åt tillsammans. Lekte lekar. Dansade. Pratade och umgicks.
Vi turades om. Vart tredje år var vi hos oss :-) Vi såg ALLTID Grevinnan och betjänten.  Och fyrverkerier förståss!

Men tider ändras...
När min mamma dog så blev det ett enormt tomrum.
Vi höll aldrig i festligheterna längre. De andra familjerna bjöd in oss de första åren.
Jag minns så väl den sista nyårsaftonen med mamma.
Jag minns den första utan henne också, väldigt väl.
Vi fick sovplats hos familjen som inte hållit i festen. Och allt kändes så där mysigt igen.
Men de visste nog inte hur lyhört det var i deras hus. För när jag och min syster borstade tänderna kunde vi mycket väl höra exakt vad de sa om våran pappa.
Jag önskar att jag sluppit. Men jag är nöjd att pappa slapp höra.

Nu är jag här.
Med familj.
Med absolut inga planer för nyårsafton.
Och jag skäms!
Om jag kunde kanske jag skulle kunna försöka tigga till mig fler vänner då jag slapp tigga in mig på nyårskvällen hos någon.
Men så här är det ju varje år...

Jag sänder en tanke till de som inte har någon på högtidsdagar.
Jag har min familj! Tack och lov!
Jag önskar bara att jag kunde ge dem ALLT!

söndag 28 december 2014

Härliga gamla foton


Tänka vad foton kan ge! 
Bilder på min mamma och pappa. Unga och kära 


Min pappa som ägnat hela sitt liv åt hästar. Här är han 14 år gammal.


Det finns inte bara en likhet mellan jag och min mamma! 
Jag fullkomligt ÄLSKAR den här bilden! En del tror att det är jag. 
 Inte så konstigt kanske :-D

söndag 7 december 2014

Tupp och hantverk

Tuppen och hönorna har det lugnt och skönt. Särskilt nu när jag slaktade den andre tuppen som blev mobbad av den andre tuppen. Vi hade ju slakt på förra kurstillfället och vi som kunde fick gärna praktisera hemma. Och det är första gången i mitt liv som jag slaktat, dödat, mördat... eller hur folk nu uttrycker det. Det är ju lite olika, vem man frågar...
Jag känner ingen skräck kring tuppslakt längre. Det är en himmelsk befrielse. Jag är stolt över mig själv att jag klarade det. Så kommer det många tuppkycklingar till våren är det inte ett problem längre :)




Mina kära hönor har börjat värpa som smått :) Härligt med egna ägg!


Jag och barnen hantverkar gärna tillsammans.


För en vecka sedan var det dags för en sväng till Hola igen :)
Det blev mer täljning denna gång. Besök från JAKbanken och Strömsunds permakultur by. Spinna, tova, karda och stöpa ljus hann vi också med.



Kaninerna fortsätter att växa som de ska. Snart är de ju lika stora som mamman.



tisdag 11 november 2014

Skola och kaniner

 
Här har vi bilder från förra träffen på Hola. Vi byggde en högbädd. Kvistar, kol, aska, skit och jord :)
 
 
De hade även en jättefin kompost.
Där du fyller på matavfallet underifrån, jättefiffigt!
 
 
Vackra, vaktande lamadjur.
 
Förra veckan var jag på novemberträffen. Den visar jag däremot inte bilder från. Det var slakt och styckning i dagarna två. Mycket intressant: vana, lugna människor som höll i det.
Precis som jag vill ha det för att det ska vara en stund att minnas som lärorikt istället för stressande, äckligt och extremt jobbigt, som jag tyckt tidigare. Jag är på rätt väg...
 
Längtar ordentligt till nästa träff där vi ska ha hantverk. IIIIIIIIH vad skoj!!!


 Och våra små har vuxit och blivit stora nu, snart nio veckor! Tiden springer iväg. Och tro mig, de springer också. Vilken sprutt de har! :D
Har annonserat ut dem och hoppas att någon nappar.
Har separerat dem nu, killar för sig och tjejer för sig. Inte lätt att de skillnad på kille eller tjej, men jag har kollat fleeera gånger. Tre pojkar och fyra stintor! <3 font="">


tisdag 14 oktober 2014

Vad som hänt, i bilder

 Så äntligen kom vår första kull med mellerudsungar!

 

 
Sju stycken välskapta små...

 
 
 

 
 De växer och frodas! Men oftast hinner jag inte fota dem... Så det finns många bilder liknande den nedanför... :D

 
Kalkonerna har fått avsluta sitt fria lugna liv hos oss. Det gick bra, och t.o.m. jag kunde vara med. Men det var stora bjässar där den största vägde 17 kg!
 

Snön verkar ha kommit för att stanna till min stora förtret. Har MASSOR som jag ogjort, men så är det väl alltid ;)
Hönorna är skeptiska och verkar tycka snön är lite otäck. Men skottas det bort lite snö så kan de lockas ut.


fredag 10 oktober 2014

JAAA!

JAG TOG MIG IN PÅ KURSEN!
Jepp, you heard me! :D

Så i söndags drog jag mig ner mot Hola för att övernatta på skolan till tisdagen. Nervös och spänd, men inga större förhoppningar. Har lite svårt för att träffa nya människor. Tycker det är lite jobbigt faktiskt...
Men allt gick bra.

Det är faktiskt ganska intressant det där med människor och första intryck. Att jag ofta tycker att vissa är snorkiga och lite för allvarliga för att jag ska tycka de är ok. Men jag fick ta tillbaka det som vanligt eftersom det visade sig att det snorkigaste var häftigast :D

Och vad många olika människor, helt olika på utsidan, men så lika varandra på insidan... Fascinerande!

Och att få vara HELT normal när man umgås med ett helt gäng som faktiskt tycker det jag säger är helt underbart vanligt och normalt. Det är bra för själen!

Måste ta tag i bilderna som ligger i mobilen. Har en hel del att visa!
Och joo, förresten, det kom en decimeter snö natten som var... Hej och hå!

måndag 8 september 2014

Äventyret gick bra

Det jag gruvade mig för i fredags gick bra!

För många månader sedan anmälde jag mig till en ekobrukkurs i Hola.
Alla anmälda åkte dit lördags för att få mer information och för att lärarna skulle få se vad vi var för några som sökte.
En mycket spännande dag med trevliga bekantskaper :)

Men nu är det ju så att vi är 36 sökande till 20 platser...

Så jag får allt vänta till den 16 september för att få besked. Och ÅÅÅÅÅÅÅ vad jag skulle vilja komma med!

Blir det nu så att jag inte gör det, så kommer jag inte att stå still och trampa. Nepp! Det finns så många häftiga människor där ute. Helt fantastiskt! Vilken kick det var att få träffa dem på kursen. Och att vi sedan bytte mailadresser allihop känns himla bra :)

Få se, var det inte den 16:e snart..? :D