Tycker den svenska sommaren är bra.
Jag hinner inte bli less på vädret, det varierar ju en hel del :)
Jaa, vad har jag inte gjort denna sommar!? Vi har gjort en hel massa.
Men mest NJUTIT av sommaren, ledigheten och framför allt att vara tillsammans.
Nästa sommar kanske jag skulle sikta in mig på att besöka denna gård...
Det vore någonting det!
torsdag 8 augusti 2013
torsdag 23 maj 2013
Sommaren kommer med stormsteg!
Den här årstiden brukar jag fullkomligen spruta med idéer.
Men i år går jag på tomgång.
Och det är OK det med.
tisdag 7 maj 2013
Men vad i hela friden!?
Vad gör jag för fel!?
Men på min födelsedag för en vecka sedan hittade jag min käre Pokonis ståendes i hagen med en bruten "fotled". Eller bruten... Den var krossad.
Och hur det hände har jag ingen aning om. Snubblat, halkat, vrickat sig totalt jätteolyckligt!!!
Allt gick snabbt och på någon timme hade jag ingen Pokonis längre. Han ligger begravd utanför hagen.
Jag kände hur världen rasade ihop ännu en gång, just när det började lätta en aningen efter att min syster gick bort i mars.
Min Pålle var en av min tröst. Han har hört mycket och hjälpt mig bara av att finnas.
Vad gör man?
Joo, jag grät ögonen ur mig i två dagar. Grät och sov, grät och sov.
Hur mycket elände ska man ta emot?
De säger att en olycka sällan kommer ensam... 3 på rad brukar det vara...
Så vad blir den tredje smällen då..? Jag blir galen av detta.
Jag och min mage samarbetar inte för tillfället. Men fasen också...
NU FÅR DET VARA NOG!
NU RÄCKER DET!
Nu ska det vända. Vi ska få njuta. Vi ska få leva i lugn och ro.
JAG GER INTE UPP. NEPP.
Jag blev t.o.m. nevös över att skaffa en ny katt.
Men varför ska jag plågan och rädslan göra mig så jäkla handikappad?
Igår hämtade vi nytillskottet!
Och hon är ju helt underbar denna lilla bebis :)
NU KÖR VI!
VI LEVER OCH ANDAS OCH FÅR DENNA CHANS!
( Ursäkta denna peppning, men jag måste köra så nu ;)
Vi ses snart igen, med glada, positiva inlägg!
Men på min födelsedag för en vecka sedan hittade jag min käre Pokonis ståendes i hagen med en bruten "fotled". Eller bruten... Den var krossad.
Och hur det hände har jag ingen aning om. Snubblat, halkat, vrickat sig totalt jätteolyckligt!!!
Allt gick snabbt och på någon timme hade jag ingen Pokonis längre. Han ligger begravd utanför hagen.
Jag kände hur världen rasade ihop ännu en gång, just när det började lätta en aningen efter att min syster gick bort i mars.
Min Pålle var en av min tröst. Han har hört mycket och hjälpt mig bara av att finnas.
Vad gör man?
Joo, jag grät ögonen ur mig i två dagar. Grät och sov, grät och sov.
Hur mycket elände ska man ta emot?
De säger att en olycka sällan kommer ensam... 3 på rad brukar det vara...
Så vad blir den tredje smällen då..? Jag blir galen av detta.
Jag och min mage samarbetar inte för tillfället. Men fasen också...
NU FÅR DET VARA NOG!
NU RÄCKER DET!
Nu ska det vända. Vi ska få njuta. Vi ska få leva i lugn och ro.
JAG GER INTE UPP. NEPP.
Jag blev t.o.m. nevös över att skaffa en ny katt.
Men varför ska jag plågan och rädslan göra mig så jäkla handikappad?
Igår hämtade vi nytillskottet!
Och hon är ju helt underbar denna lilla bebis :)
NU KÖR VI!
VI LEVER OCH ANDAS OCH FÅR DENNA CHANS!
( Ursäkta denna peppning, men jag måste köra så nu ;)
Vi ses snart igen, med glada, positiva inlägg!
torsdag 18 april 2013
Cottage garden
Har googlat lite. Och njuuutit :)
http://www.katyelliott.com/beta/wp-content/uploads/2009/05/english-country-pub-garden-737948.jpg
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/09/XN_Kerascoet.jpg/250px-XN_Kerascoet.jpg
https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1cJmFjKk372f7S3H7Ww8sxeCGWGr2HNsm7mPfa_UL04lVqwLRCGYiXTwcOBuGUVETjptyl8kGrDf1ZnXLRZs7wH587dtBYMWmMjajTm-pF5H2QZsuUdRFmaB_9NSAtlT8EqS2B-nq1Sk/s1600/Garden+bench.jpg
https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhE3vXTin57Le8Q71eIHjqDJVS93x6YKHgy24c3fUsBCoojBnt-1M6j15BN7aOOaOTupMpRUrVEGlQM97zZN8nQ1ew58VGJZNb4Ji9d6YUWW_zalbkThrUMsQFCrioeyyeWv1cmF872-os/s1600/benchandarbor.jpg
http://www.glowimagesblog.com/wp-content/uploads/2011/04/Image-of-the-Week.jpg
http://www.secretgardenlandscaping.com/images/cottage1.jpg
http://www.digitaltreehousearts.com/royspix/Garden/EnglshCottageGarden1.jpg
http://landscapedesignbylee.com/images/arrigo_cottage_garden_after_600_pix.jpg
http://www.katyelliott.com/beta/wp-content/uploads/2009/05/english-country-pub-garden-737948.jpg
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/09/XN_Kerascoet.jpg/250px-XN_Kerascoet.jpg
https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1cJmFjKk372f7S3H7Ww8sxeCGWGr2HNsm7mPfa_UL04lVqwLRCGYiXTwcOBuGUVETjptyl8kGrDf1ZnXLRZs7wH587dtBYMWmMjajTm-pF5H2QZsuUdRFmaB_9NSAtlT8EqS2B-nq1Sk/s1600/Garden+bench.jpg
https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhE3vXTin57Le8Q71eIHjqDJVS93x6YKHgy24c3fUsBCoojBnt-1M6j15BN7aOOaOTupMpRUrVEGlQM97zZN8nQ1ew58VGJZNb4Ji9d6YUWW_zalbkThrUMsQFCrioeyyeWv1cmF872-os/s1600/benchandarbor.jpg
http://www.glowimagesblog.com/wp-content/uploads/2011/04/Image-of-the-Week.jpg
http://www.secretgardenlandscaping.com/images/cottage1.jpg
http://www.digitaltreehousearts.com/royspix/Garden/EnglshCottageGarden1.jpg
http://landscapedesignbylee.com/images/arrigo_cottage_garden_after_600_pix.jpg
söndag 14 april 2013
Inte riktigt vad jag trodde.
Utbildningen.
Förra veckan drog den igång, och jag var totalt överentusiastisk!
Lite förvånad över de som som var där... Många av dem kring 45- 60 år. Men framförallt: datatekniker, ingengörer, läkarsekreterare... Och jag.
Jag berättade INTE vad jag arbetade med.
Började lugnt med att få känna och se olika jordtyper. Intressant. Man tror ju inte att det ska finnas särskilt många, men det gör det.
Efter lunch, PANIK!!!: MATTEUPPGIFT, som vi tackochlov gick igenom tillsammans!
Men fattade jag något? NEJ!!!
Hemuppgift: MATTEUPPGIFT!!!
Har jag inte fattat innan eftermiddagen så skiter jag i detta.
Jag blir såååååå frustrerad! Varför fick jag jag detta usla tålamod? Och framför allt: Varför fick jag en ärthjärna!?
Jaa, jag vet jag måste försöka ha tålamod. Måste försöka. Och jaa, jag vet att jag inte har en ärthjärna, men den beter sig ju som det!
Förra veckan drog den igång, och jag var totalt överentusiastisk!
Lite förvånad över de som som var där... Många av dem kring 45- 60 år. Men framförallt: datatekniker, ingengörer, läkarsekreterare... Och jag.
Jag berättade INTE vad jag arbetade med.
Började lugnt med att få känna och se olika jordtyper. Intressant. Man tror ju inte att det ska finnas särskilt många, men det gör det.
Efter lunch, PANIK!!!: MATTEUPPGIFT, som vi tackochlov gick igenom tillsammans!
Men fattade jag något? NEJ!!!
Hemuppgift: MATTEUPPGIFT!!!
Har jag inte fattat innan eftermiddagen så skiter jag i detta.
Jag blir såååååå frustrerad! Varför fick jag jag detta usla tålamod? Och framför allt: Varför fick jag en ärthjärna!?
Jaa, jag vet jag måste försöka ha tålamod. Måste försöka. Och jaa, jag vet att jag inte har en ärthjärna, men den beter sig ju som det!
måndag 8 april 2013
Vi längtar till våren!
Watch out!
Äntligen, efter ett års tid är barnens rum helt färdiga! Underbart tycker den äldre, att slippa den yngre. Tråkigt tycker den yngre som inte vill sova ensam. Inte lätt detta! Härligt iaf att kunna sätta upp gardiner så det ser ut som någon bor i rummet...
Tillbringade halva gårdagen i solstolen. Fick även nyplockade, men hoptorkade blommor. Underbart hur som helst :)
Om natten är lysröret igång...
Orkideerna har fått tuppjuck och blommar utavklåån!
Håll tummarna för mig under morgondagen, snälla! ;)
tisdag 2 april 2013
Livet fortsätter
Även om det känns som att allt stannat upp.
Detta har tyvärr varit bara tråkiga och sorgsna inlägg senaste tiden. Men jag måste ju tillägga att jag har några ljusglimtar...
Mina barn. Vad skulle jag göra utan dem!?
Min käre make som står ut och stöttar.
Mina djur som inte säger massa saker utan bara finns och kan ta emot kramar.
Utan dessa tre mycket fina skulle jag inte ens kliva upp på morgonen. För SÅ tungt är det ibland.
Jag började arbeta förra veckan, när det hade gått tre veckor sedan min syster avled.
Det känns konstigt nog tyngre än jag trodde att börja. Och efter en arbetsdag är jag så trött att jag bara skulle vilja lägga mig och sova bort några dagar.
Jag arbetar inom vården, på ett ställe där det avlider många. Det känns.
Jag personligen är så less så sjukdom och elände. Sorg och tunga dagar.
Så less.
Men någon dag kanske jag kommer på vad min framtid ska bli.
För i dagens samhälle SKA man ha en ordentlig lön. Hela samhället är ju numera uppbyggt på konsumtion, konsumtion och konsumtion.
Annars hade jag haft laggårn full med ännu mer djur och ännu mer trädgård och odling...
Senaste dagarna har det varit jättefint vårväder.
Så jag har fått lite känslor om trädgård och odling. Men det går trögt i år eftersom jag är så trött.
Men förra vecka fick jag tummen ur och öppnade munnen när jag träffade rätt person och han hade två lysrörsarmaturer som jag skulle få köpa billigt. Dagen efter köpte jag dem :)
Min käre make var till staden igår och inhandlade lysrör, till växthus.
Och idag har han knåpat ihop dem... Nu är det bara att så det jag vill och tända lyset så de får en extra kickstart i början.
Nämnde även att jag skulle banne mig ta med mig mer än nån hundralapp till min favvohandelsträdgård när de öppnar i slutet av april, början av maj:
Har även skissat lite på hur jag ska plantera i landet i sommar. Och hur rabbaterna ska se ut. Men jag måste googla lite till. Men vitt och rosa är ju en fina favoriter. Vi får se hur det blir.
Detta har tyvärr varit bara tråkiga och sorgsna inlägg senaste tiden. Men jag måste ju tillägga att jag har några ljusglimtar...
Mina barn. Vad skulle jag göra utan dem!?
Min käre make som står ut och stöttar.
Mina djur som inte säger massa saker utan bara finns och kan ta emot kramar.
Utan dessa tre mycket fina skulle jag inte ens kliva upp på morgonen. För SÅ tungt är det ibland.
Jag började arbeta förra veckan, när det hade gått tre veckor sedan min syster avled.
Det känns konstigt nog tyngre än jag trodde att börja. Och efter en arbetsdag är jag så trött att jag bara skulle vilja lägga mig och sova bort några dagar.
Jag arbetar inom vården, på ett ställe där det avlider många. Det känns.
Jag personligen är så less så sjukdom och elände. Sorg och tunga dagar.
Så less.
Men någon dag kanske jag kommer på vad min framtid ska bli.
För i dagens samhälle SKA man ha en ordentlig lön. Hela samhället är ju numera uppbyggt på konsumtion, konsumtion och konsumtion.
Annars hade jag haft laggårn full med ännu mer djur och ännu mer trädgård och odling...
Senaste dagarna har det varit jättefint vårväder.
Så jag har fått lite känslor om trädgård och odling. Men det går trögt i år eftersom jag är så trött.
Men förra vecka fick jag tummen ur och öppnade munnen när jag träffade rätt person och han hade två lysrörsarmaturer som jag skulle få köpa billigt. Dagen efter köpte jag dem :)
Min käre make var till staden igår och inhandlade lysrör, till växthus.
Och idag har han knåpat ihop dem... Nu är det bara att så det jag vill och tända lyset så de får en extra kickstart i början.
Nämnde även att jag skulle banne mig ta med mig mer än nån hundralapp till min favvohandelsträdgård när de öppnar i slutet av april, början av maj:
Längtar efter ett besök där...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








