lördag 2 april 2011

Sanningens ögonblick!

har kommit...

Idag var vi en tripp till stan och sprang på en hel del affärer. Barnen var superduktiga, men har nu stupat isäng.


Jag hittade en superfin lavendelblomma, lite udda. Men som sagt superfin :) Den fann jag när jag försökte hitta en bra present till min svägerska Vita hjärtan på tråd. Hon fick tillslut ett olivträd.



Lavendelträd-blomman



Nu till den helt underbara rubriken. Jag kan nu ÄNTLIGEN efter nästan ett års tystnad berätta att det kommer att bli bröllop här på vår gård till sommaren!


VI GIFTER OSS


Helt fantastiskt att äntligen bli fru Nilsson. Jag har verkligen en underbar karl som jag absolut vill hålla fast vid.

Imaj blir det ett år sedan han "popped the question", med choklad, champagne och rosor gick han ned på knä, som på gammeldagsvis...

Det tog inte många sekunder att svara :)



Idag har vi kikat på alla möjliga (och omöjliga) ringar. Det finns inte så många som jag vill ha, så egentligen är det ganska enkelt, tack och lov! Den dyraste jag provade gick på 38 papp... Jag kan meddela att jag inte har inhandlat denna ;)


Han med stort H handlade kläder inför den stora dagen, jag och döttrarna stod och log när han provade ut kläderna. Han blev så himla fin!


Jag, jag handlade tyg... Hoppas kunna göra något fint av detta. Har fått ett jättefint 50/60-tals mönster av min fars sambo där det fanns en modell av en klänning som jag fastnat för. En enkel modell, men exakt som jag vill ha den. Ska bli roligt att försöka mig på ett sådant verk.


Vem vet... Det kanske blir bra, eller tror ni jag river den i stycken när jag sytt fel för 105:e gången?


Jag är så himmelsk lycklig!

2 kommentarer:

  1. Men shit bruden!
    Vad roligt, helt fantastiskt roligt!

    Då tror jag nog att det passar bra att jag tänkte fråga dig om du ville komma förbi och hämta en sopsäck med gamla tyger, något kanske retro, men de flesta bara gamla. Bra att provsy klänning av =D

    åååååh stor kram på dig!

    SvaraRadera
  2. Säger bara; STOR KRAM tjejen !
    från tant Siri

    SvaraRadera